Igår när jag lämnade av L på dagis började det som vanligt med att vi kramades och pussades och sa hej då. Sen gick L iväg och jag gick ut genom grinden. Innan jag hann därifrån kom hen fram till grinden och skulle kramas igen, så jag fick gå in igen och så gjorde vi om proceduren. Men när jag nu gick ut genom grinden blir hen ledsen och börjar slå på grinden och gråter och gråter och vill följa med mig hem igen. INGEN av fröknarna (bara 2 ute på gården just då) kommer fram för att hjälpa mig. Jag kan omöjligt lämna L i detta skick om jag inte ser nån ta hand om hen direkt! Efter ett tag när jag försökt prata med hen, utan framgång, blir jag tvungen att gå in igen och ta upp hen och trösta. Då först kommer en av fröknarna fram. L är nästintill hysterisk nu och vägrar släppa mig. Naturligtvis är dem fröknarna som är ute inte nån av dem L brukar ty sig till, den ena gillar hen inte och den andra är en vikarie. Får lämna L hysterisk i en av dessa fröknars famn ändå och blir tvungen att snabbt gå därifrån. Jag hör visserligen att hen slutar gråta hysteriskt efter en liten stund, men själv storgråter jag hela vägen hem!!! Så där ledsen har L ALDRIG varit när vi lämnat på dagis!!! Knappt ens under inskolningen. Vet inte varför det var så igår, men har aldrig varit så uppgiven över att behöva lämna ifrån mig mitt barn som då. Var så nära att bara vända och ta med hen hem igen. Idag gick det tack och lov bra igen.