Fick frågan igen idag :( "Är det inte dags för en till snart?" Att inte folk kan förstå att det inte alltid är så enkelt. Kommer nog inte dröja länge innan jag börjar svara som det är, istället för undvikande som nu. Men just nu orkar jag inte.

Har bestämt mig för att börja tempa för att ha koll på ÄL och så. Kan nästan inget om det, så ska ta och läsa på lite först, men hoppas på att det ska göra mig mindre stressad än ÄL-tester. Använder just nu ingenting, annat än kalendermetoden och går på känslan osv, men sett många som skrivit om just tempen. Så why not? Funderar även på om jag ska börja ta lite vitaminer och så igen. Vart så less för några månader sen att jag slutade helt med allt.
Idag är annars en rätt bra dag. Trots att jag fortfarande går och väntar på mensen. Har nog ställt in mig helt och hållet på det nu, så värsta besvikelsen har redan nu innan hunnit lagt sig. Nu vill jag bara ta nya tag! Med utredning och fortsatta försök. Att inte lyckas få ett syskon till L finns inte på världskartan! På ett eller annat sätt SKA det gå! Så det så!!! Bäst jag slutar skriva nu "när jag är på topp" ;) Ha en bra kväll mina få läsare ;)