Då var vi i v 15 nu då! Magen växer så det knakar nu känner jag. Har haft rejäl växtvärk i flera dagar nu. Igår kväll fick jag däremot riktigt ont i magen och det har hållit i sig ända till idag (fast inte lika smärtsamt längre). Man blir ju såklart orolig, men försöker tänka att det ändå inte är något jag kan göra.
Jag tror att jag kände bebisen i tisdags :) Ganska säker på att det inte var tarmarna iaf ;) Satt hos en av mina chefer och pratade och satt så att det spände väldigt i magen, då kändes det som att något gjorde en volt i min mage :) Har inte känt något mer efter det. Längtar sååå tills jag kan börja känna något ordentligt! Känns så mycket tryggare när man dagligen får bevis på att bebisen lever och mår bra.

Berättade iaf för chefen igår. Det mottogs med glädje :) Berättade hur jag tänkt inför sommaren med semester och graviditetspenning och det lät som hon tyckte det var en bra idé och hon skulle försöka se till att det blev så :)
Nu vet även alla i familjen. Berättade ju för min pappa och svärfar förra helgen, och sambon ringde sin mamma och sin ena bror igår. Det var de sista som inte visste än. Så skönt nu, om det dyker upp tillfällen då man "måste" säga nåt så behöver jag inte längre hitta på undanflykter eller lögner, utan jag kan bara helt enkelt säga som det är nu :)