Blev till slut så. Jag sjukskrev mig själv i torsdags. Gick hem tidigare på onsdagen med en rätt uppgiven känsla. Kände bara rätt och slätt att: det är inte värt det längre! Var då hemma på torsdagen liggandes i soffan. Midsommarafton åkte vi till svägerskan med familj i Järvsö och spenderade helgen med dem. Himmelriket för en trött och sliten gravid mamma (och hennes energiknippe till snart 3-åring). Lek och bus med kusinerna dagarna i ända gjorde att mamman kunde sova/vila MASSOR, och det var precis det som behövdes kände jag. En bra känsla i kroppen igen och bestämde mig för att inte bryta den direkt nu när den äntligen kommit, så sjukskrev mig i början på denna vecka oxå. Igår började jag äntligen se ljust på tillvaron igen. Har inte ens förstått hur sliten jag faktiskt varit och hur det påverkat mitt humör. Är ju glad igen nu. Visste inte ens om att jag inte var det innan. Så nu har jag 2 arbetspass kvar innan semester och graviditetsledigt och det är i helgen. Det kommer jag att klara! Sen är det bara full fokus på L, sommar, ledighet, vila och att förbereda inför bebisens ankomst :)