Ja, symtomen är tillbaka ordentligt! Bröstvårtorna ömmar som satan och idag har illamåendet inte lämnat min sida, ens för en liten stund :( Hatar att må illa, men går på nåt sätt ändå och njuter av det. Tar det som ett tecken på att allt går i rätt riktning än så länge. Inte varit så att jag behövt kräkas iaf, tack och lov, blir svårt att dölja det på jobbet då. Tänker vänta så länge som möjligt innan jag berättar på jobbet den här gången oxå. Sist berättade jag först efter RUL och vill helst vänta till dess nu med. MEN det finns ett stort problem där! Jag har redan fått börja knäppa upp byxorna när jag sitter ner ;) Vart ska detta sluta!?