Idag går jag in i v 6. Missfallsriken minskar från dag till dag, men min stora oro är ju mer att det även denna gången ska visa sig vara en ofostrig graviditet. Mer oro för det än för ett tidigt missfall. Men har lugnat mig något iaf. Jag har inte haft några mer rosa flytningar alls. Jag börjar lära mig att inse att jag väntar barn och inte väntar ett missfall. Blir det så så blir det. Är utom min kontroll. Men däremot kommer jag att se till att få en tidig kontroll ändå. Ska ringa BM på måndag. Om inte landstinget kan erbjuda ett tidigt VUL för att få se om det överhuvudtaget finns ett foster, så kommer jag direkt att ringa och boka ett privat. För jag går inte till v 13 en gång till utan att veta. Vet ju att det ändå kan hända och finns ingen garanti att det går vägen bara för att man får se ett tickande hjärta tidigt, men visar det sig att det återigen inte finns något där, så vill jag ju avbryta direkt.

Jag har inte mycket symptom än, men vet att jag inte brukar ha det så här tidigt heller så det säger mig inte så mycket. Testerna (ja, testmissbrukare är jag fortfarande) blir iaf starkare =) Idag ska fostret tydligen vara stort som en granatäppelkärna <3

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är jag på förlossningen och barnmorskan har precis tagit hål på hinnorna som första åtgärd. Kommer inget igång på det så blir det värkstimulerande dropp. ...

Japp, då var det klart! Det blir igångsättning. Den stora frågan är nu bara när. Fullt på förlossningen i detta nu, men de trodde att de skulle kunna ordna fram en plats så att det blir redan idag. Sitter nu åter i väntrummet och väntar på besked om ...

Ja, då var dagen här ändå. Den jag hoppats och trott på att få slippa. Men men, har under senaste veckan ändå accepterat att det skulle bli så här nu. Kl är 07 och vi är på väg in till sjukhuset. Får se vad denna dag har att erbjuda. Vet ju egentlige...

Lite tätare uppdateringar så här på slutet. Har ju inget bättre för mig tydligen. Igår målade vi hela entrén (som borde ha gjorts redan förra året). Så skönt att ha fått det gjort nu, men helt sjukt att jag satt där i v 41 och gjorde det. Hade aldrig...

Jahaja!! Hit hade jag ju verkligen hoppats på att slippa komma. Såklart att den tredje (och sista) graviditeten skulle vara längst. Har haft små känningar till och från i flera dagar, men inget som vill dra igång, utan det bara stannar upp efter ett ...